I'll give you mine and you'll give me yours ..

Denna kväll gjorde jag, Sanna och Sandra något oerhört roligt. Vi hade klädbyte. Rensade ut allt det vi inte ville ha kvar och möttes hos Sanna och så fick man plocka det man ville ha från varandra. Jag kom hem med ett par converse, en mysig kofta, ett par jeans (!), ett fint linne och så några klänningar. Och allt detta utan att spendera en enda krona. Hurra för vänner och klädbyten!

I don’t want to be anything other than me.

Gavin DeGraw
Asbury Park, New Jersey
29/8 2009

Det känns lite som ett brott ifall jag inte skulle gå. Det skulle ju vara så himla fint. Om jag ändå kände någon där som ville gå och se honom med mig. Men det löser sig, det måste det göra.

I just wanna give it all to you
I wanna share this with you
Make you mine and mine will be all yours
Whatever you want and more
What I’m anticipating
Everything else would be overrated
Baby it’s for you it’s all for you

"Jag tror att det är såhär livet ska vara" - Jenny, 15 år.

Idag öppnade jag en låda jag inte öppnat på fyra år. Jag är så sentimental nu att jag inte riktigt vet vad jag ska skriva. Allt fanns i denna låda. Brev från folk jag nu knappt känner, gamla dikter jag skrivit och pärlade armband. Det som fångade min uppmärksamhet mest var nog min minneslåda samt min Malta-dagbok.

Minneslådan är en liten låda prydd med snäckskal som jag började fylla med saker för väldigt många år sedan. Saker som jag trodde att jag på något sätt skulle vilja ha kvar. Där finns farfars gamla klocka, min döda famors örhängen, guldmedaljer från cuper, snäckor från andra länder, mynt, suddgummin och bokmärken med fina citat på. En autograf från Grynet finns där i. Biobiljetten från när jag såg Sandor slash Ida. Åh.

Maltadagboken (när jag var femton år åkte jag och Sandra till Malta för att gå språkskola i tre veckor under sommarlovet) innehöll allt från vilka killar från olika nationaliteter jag hade hånglat med till e-mailadresser till mina klasskamrater och en noggrann beskrivning av dagen. Dag nummer femton skrev jag såhär :

"Idag var vi på Beach Party. Jag var jättesjuk och frös men det gjorde faktiskt inget för att Johan såg det och lånade ut sin tröja åt mig. Den var mjuk och luktade gott, precis som han."

Jag hade en oerhörd crush på våran ledare Johan som råkade vara nio år äldre och det finaste som fanns.

Nu ska jag packa ihop sakerna, stoppa ner dom i lådan och vara glad att jag inte är pedantisk och slänger saker jag inte behöver. Detta behövde jag, just ikväll.

Tisdag.

Jag skäms lite för att publicera detta inlägg efter gårdagens klagan på för mycket inhandlande av saker. Men jag och Sanna råkade hamna på stan och så råkade jag komma hem med en himla massa saker. Åh.

En almanacka/kalender.

Svarta strumpbyxor med katter och garnnystan. Åh.


Marinblåa strumpbyxor med björnar. Kunde inte lämna dom i affären.

En fin helblå sjal som passar till det mesta. Praktiskt!

En till sjal. Köper man en kan man väl lika gärna köpa två, tänkte jag.

En blommig kjol som jag inte behöver. Sannas fel att jag köpte den. Men vátusan, kan man ens ha för många kjolar? Nej, precis.

Och denna var nog min favorit idag. En söt gammeldags plånbok för två guldpengar!

Det slank även med två par svarta strumpbyxor, bikiniunderdel och mat, men detta kände jag inte för att fotografera. Nu är jag fattig men glad. Wiho!

I can't see me lovin' nobody but you.

Jag har jobbat exakt åtta dagar denna sommar. Dessa åtta dagar har på något sätt fått mig att känna att jag kan spendera alla mina pengar på kläder som jag (tragiskt nog) kanske ändå inte kommer att kunna ta med mig till USA. Men jag har dom för stunden, och det känns fint. Senaste dagarna har jag inhandlat bland annat (!) detta : Kort grå tröja, örhängen, marinblå kjol och röda shorts med guldknappar. Vill även minnas att klänningen med den öppna ryggen, underkläder och diverse andra saker hamnat i min ägo alldeles för nyligt. Och var inte jag i Stockholm och handlade upp mina pengar nyss? Ja, herregud. Äh, det löser sig!

Om sisådära sju timmar är klockan strax innan åtta på morgonen och då slutar Sanna jobba och ska komma och sova hos mig. Efter några timmar sömn ska vi upp och äta lunch på stan och ha det trevligt. Sista lediga dagen på väldigt länge, så här ska det njutas!

27/7

Idag har jag en desperat längtan efter mitt blonda hår som jag hade för lite mer än ett och ett halvt år sedan. Alla säger att jag borde ha brunt men jag är så less. Vad tycker ni? (Har en stark känsla att ingen lär svara, men kom igen nu, jag behöver råd).

I don't care if Monday's blue.

Jag såg precis en film som hade soundtrack av både The Cure, Blink 182 och Beach Boys. Himla fint. Gårdagen spenderades med Julia hos Sanna Bergman där vi såg Vänner dubbat på franska. Det var en helt ny upplevelse, måste jag säga. Prova! Sedan låg vi uppe till sex på morgonen och diskuterade böcker och film och hångel under festivaler. Just då sades ett underbart citat av fina Sanna :

Sanna - Åh, jag var tvungen att hångla med ***s fula kompis i helgen.
Julia - Tvungen? Haha, hur kunde du vara tvungen att göra det?
Sanna - Allt jag kan säga är att situationen krävde det. Jag menar, vad skulle vi annars gjort? Typ pratat?!

Hohojaja. Nu ska jag iväg och se någon hajpad (?) amerikansk humorfilm med Sandra. Ha en fin måndags(?)kväll. Dagarna flyter ihop, men det känns som måndag så vi kör på det.

I might as well give in ..

Bilden må vara äcklig men det är ändå Moto Boy. Puss

Look back.

Nu ska jag iväg på PDOL. Detta tänkte jag ha på mig ikväll ..

Trästock, lördag.

Sisådära en vecka senare ..

Från att jag vaknade på fredagen tills någonstans vid två på natten var jag så sjukt lycklig. Kan möjligtvis ha varit en av de bästa dagarna i mitt än så länge nittonåriga liv. Var tveksam till att lägga upp filmen då den inte ens visar 10% av känslorna som fanns just då. Den visar inte när Moto Boy lånade mitt läppstift, när han sa att jag och Agnes sjöng fint, när vi kramades. Den visar inte när vi träffade Florence Valentin, när vi kramades med poliser och när vi drack vin på pizzerian. Men den är allt jag har att visa, så vi lägger upp den ändå.

Om ni undrar vem det är som ger bort strumpor på stan så var det en man som fyllt 30 och fått i uppdrag att byta nya intersportsockar mot våra gamla. Praktist med nya sockar! Jag och Agnes hade dom uppdragna så högt det gick och det uppskattades minsann. Jag saknar trästock och Umeåflickorna och vinboxar och trasiga tält. Men nu är Piteå Dansar och Ler igång och ikväll ska vi se Veronica Maggio. Ibland är livet fint.

Men vi hör ihop, och inget kan ändra på det.

Vet ni? I Stockholm köpte jag en jättefin anteckningsbok (de charmanta webcamerabilderna gör den inte rätta på långa vägar). Jag glömde fota insidan av pärmen som är helt förtjusande och ser ut som en mörklila spetsduk. Sidorna är helt blanka och dessa ska jag fylla med fina citat skrivna med en sjuårig pojkes handstil. Jag ska skriva om New Yorks caféer och mysiga vinkvällar och barnens söta uttalanden. Jag ska klistra in flygbiljettet, konsertbiljetter, kvitton och foton. Det ska bli min dagbok i USA, ser ni. Denna bok ska jag spara och hitta i någon dammig låda när jag närmar mig sjuttio och sitta i timtal och tvinga mina barnbarn att lyssna på varje sekund och varje minne av min tid som Au Pair.

525 600 minutes, how do you measure a year?

Arrival:
14:30
Newark, USA

Flygbiljetten är bokad.
Jag är stressad.
Jag är panikslagen.
Jag är sentimental.
Men framförallt är jag hungig.
Så nu ska jag äta.

"Hej, det här är .. "

Hade inte du varit min bästa vän hade jag dödat dig för den där busringningen. Du hade tur idag, pyyysen!

Fast jaja, i efterhand var det ju ganska roligt. Men bara ganska. Det är du som bjuder mig på ett glas vin ikväll för förlåtelse. Bra, då var det bestämt.

I know!

Man kan säga vad man vill om livet, men en sak är säker : Har man klänningar med fina öppna ryggar känns det betydligt bättre.

♥

Åh, tusan också att man bor i Piteå. Jag vill ju också hångla i Malmö ..

Tisdag.

Har försökt ladda upp den andra filmen från trästock men det funkar absolut inte. Så istället för att sitta och sura ska jag på stan med Ida och luncha och spendera alldeles för mycket pengar på klänningar och onödiga prylar. Fint som snus!

Trästock, fredag.

I fredags begav vi oss till trästocksfestivalen. Kvällen bestod mest av vindrickande, miss li-tittande, sång och dans. Vårat tält föll ihop och gick sönder så natten spenderades i en bil. Filmade hemst lite, så det här är allt jag fått ihop av fredagen.

Du ser trött ut i ögonen, sa han. Jo, men sova kan vi göra imorgon, sa jag.

Räknade precis ut att under de senaste sextiofyra (!) timmarna har jag sovit ganska exakt fyra timmar. Nu ska jag försöka få några timmars sömn innan det bär av för att festivala och dricka vin natten lång. Torsdagens kväll och halva natt spenderades hos Julia med vin och god vegetarisk mat. Bilder kanske kommer framöver, men som det ser ut just nu, mest troligt aldrig. Jag har inte riktigt tid. Men kan ju visa er vilken förtjusande rosett Julia sytt till mig. Imorgon ska den få följa med på äventyr och fina konserter!

The point of no return.

Och här kan ni se bilder på grabbarna jag ska ta hand om på andra sidan atlanten om sisådära trettiotre (!) dagar.

Over and over.

Just ja, jag har ju inhandlat ett nytt halsband som jag älskar. Praktiskt också med en liten spegel. Väldigt liten, men än dock, en spegel.

Femtonde juli tvåtusennio.

Besöket hos Julia var vansinnit trevligt. Klockan är strax före åtta på morgonen och jag anlände nyss hem, det säger väl allt. Vi såg småstjärnorna (!), pratade i timmar om allt och inget för att sedan vid fyra börja se vänner. Vi började lite halvnyttigt med jordgubbar och körsbär innan vi råkade äta två miljoner skorpor och popcorn ur en fin prickig skål. Jag råkade göra cola-ringar på bordet och jag tog även med mig kameran, för en gångs skull. Den svartvita bilden är dock stulen från Julia.

Och ja, om två timmar ska jag börja jobba så snart ska jag börja göra i ordning lunchlåda, men innan det blir det lite läsning. Detta kommer bli en lång lång dag (jag saknar redan det arbetslösa livet). Men det gör ingenting för snart är det torsdag och då har vi stora planer.

13/7

Jag känner att mina vuxenpoäng varit läskigt höga idag. Jag har bland annat arbetat, hämtat ut ett nytt VISA-kort, gjort marinad från grunden med färska kryddor, vattnat blommorna, läst tidningen ..

Så nu ska jag till Julia och barnsla mig. Oh, så trevligt.

Nobody can make you feel inferior without your consent.

Jag är så hemskt seg med allting. Borde uppdatera med bilder från Stockholm, borde boka en hälsoundersökning, borde göra så himla mycket som jag inte orkar. Det kommer, förhoppningsvis. Kanske i alla fall visar upp några bilder från min framtida USA-familj och några fynd från Stockholm. Just nu är jag bara så himla trött. Har haft tre intensiva veckor och inatt är första natten jag sover i mitt eget hus utan sällskap av diverse vänner. Nu ska jag lägga mig och läsa tills jag somnar med boken över ansiktet och för att sedan vakna upp med lukten av papper inträngandes i näsan.

Don't scratch your arm, it'll only get worse.

Jag har så fina och kloka vänner. Så här skrev en av dem igår, och gjorde att jag somnade med ett leénde på läpparna. Om kärlek inte skulle vara på riktigt, hur skulle då Ola Salo kunna sjunga "No End" och mena det?

Vad som känns som ett år senare ..

Anlände hem för en stund sedan. Har redan fått ett myggbett i nacken och ska även spendera natten på soffan. Men det gör inget, inte idag. Nu ska jag lägga mig och läsa (det inhandlades mer böcker än kläder i huvudstaden) och sedan ska jag sova.

Och Sanna, tvåtusensjuhundranittioåtta tack för lånet av lägenheten. All kärlek ♥

I think it's the right time. Now. The future can always change.

När ens mor och bror har bokat en resa till Sydafrika, ens far och syster har bokat en resa till Egypten och nära vänner har skaffat pojkvän medan man varit på semester, då har semestern varit för lång. Sistaminutenbokade ett flyg nyss, så om 21 timmar sitter jag på ett plan hem. Min tyska vän kommer att åka med mig, men hem är ändå hem. Då ska jag äta annat än pasta och bråka med min lillasyster. Åh, så jag längtar.

Jag har varit borta i 10 dagar och saknar mina vänner så mycket att jag går sönder i små små bitar som ligger på golvet. Hur ska jag klara mig ett år? Hur hur hur?

A cup of tea?

Häromdagen uppdaterade Quietland sin webshop igen med något av det finaste jag sett. Tyvärr var munspelshalspandet (som förövrigt är spelbart!) så himla populärt att det redan är slut. Typiskt.

Den här världen tål inte sanningen.

Läste precis ut Vill Gå Hem av Jonas Gardell som inhandlades och påbörjades igår. Jobbigt med böcker som är korta och bra och allt man vill är att dom ska fortsätta. Den var himla bra och samtidigt hjärtskärande ledsam och jag skulle nästan kunna lägga mig och läsa om den nu på en gång.

Vissa saker måste man bara ha.

Slipsservetter. Så himla finurligt. Har äntligen funnit dem. Måste, måste, måste beställa när jag kommer hem och har tillgång till mitt bankomatkort igen. Slipsservetter. Ja, så himla finurligt.

We're not supposed to be friends, you and me. We're meant to be enemies. Did you know that?

Såg precis klart Pojken i randig pyjamas. Filmen var bara 90 minuter och jag ville aldrig att den skulle sluta. Pojken på första bilden hette Shmuel i filmen och var kanske det sötaste jag sett någonsin. I slutet grät jag så himla mycket att jag fick försöka hålla för min egen mun så att grannarna inte skulle misstänka att jag misshandlades eller så. Andra världskriget, vänskap och utforskardrömmar. Sitter här med rödgråtna ögon och funderar på vad jag ska göra för att bli lite mindre gråtig. Sätta sig på balkongen och läsa nyinköpta boken Vill gå hem skriven av Jonas Gardell och dricka någon slags apelsinsmakande lightig läskedryck med fler tillsatser än man vill veta om kanske? Ja, så får det nog bli. Det borde ni med göra, men först, se Pojken i randig pyjamas.

Not like any other sunday afternoon.

Jo vet ni vad? Igår var jag och fikade med finaste Annika Marklund. Hon råkar vara min favoritkrönikör och även dotter till Liza Marklund (fyndade en bok av den sistnämda häromdagen). Vi hann diskutera hundar som låter som gamla män som har sex, bloggar, överanvändning av versaler i arga mail, amy diamond, yngre pojkar och hur vida man känner sig som en häst eller ej när man har på sig smycken. Annika lärde mig även hur man spenderar 1200 kronor på apoteket. Det kan vara bra att veta! Denna oerhört charmanta bild är lånad från fröken Marklund. Tack för en himla fin fika, Annika.

I wont forget you.

Jag packade med omsorg innan jag for hit. Jag glömde tre saker. Bankomatkort, tandborste och kamerasladd. Tandborste löste sig första kvällen. Jag har fortfarande kvar lite pengar så att jag klarar mig (frågan är bara hur man gör när man ska boka en flygbiljett hem .. ) men pga den glömda saken nr 3 så blir det dåligt med uppdateringar. En webcambild kan jag dock bjuda på. Man kan även skymta min nya monki-tröja och den tidigare omnämda hatten.

Kvällen spenderas med knäck och trocadero framför diverse filmer. Jag tror att jag firar. Firar att jag gjort så mycket senaste dagarna som jag varit nervös för. Synd bara att jag sitter ensam i en lägenhet i Stockholm utan någon som kan fira med mig. Men det får gå, ändå.