lördag 31 januari 2009

Det var en gång en dröm som vi båda önskade skulle bli sann. En dröm som alltid förblev en dröm.

Lakanen där ni låg stirrar tomt på mig. De uppdruckna festispaketen ligger utspridda över golvet och på garderoben står det ett fint budskap som ni lämnat. I kylskåpet står kvarlämnade ekologiska produkter och väntar på att ni ska komma tillbaka och äta upp dem. Högen med disk är borta och allt känns lite mer ensamt. Fint, men ensamt.
Tack för några fina dagar, kära ni. Tack.

Men nu ska jag duscha och åka iväg till Julia för att dricka alkoholhaltiga drycker med fint folk och sedan dansa resten av natten. Jobb 09.30 imorgon. Bilder kommer när ork finns, och ärligt talat vet jag inte när det kan komma att bli.

1 kommentar:

Anonym sa...

Det känns så konstigt att sitta på tåget nu.
Jag vill inte.

Men jag ska ju hem till Natalie, och hon är fin.

Kom snart till Karlstad min lilla isbjörn, puss.