And from now on we will never be apart again.

Igår begav sig jag, Sanna och Josse till Skellefteå för att se Marit Bergman. Vin ur en plastflaska, håkan på hög volym och en norrlandssol som börjat skymma bakom träden kändes som en bra start på kvällen. Om Marit vet jag inte riktigt vad jag ska säga. De som sett Marit vet hur det känns. Hon var alldeles otrolig precis som vanligt och blandade nytt och gammalt och covers. En låt ställde hon sig på en stol, rörde inte pianot och sjöng hela sången utan musik. Just i det ögonblicket kändes det som att man dog lite. På ett bra sätt. Vi tog autografer (trots att jag redan äger sisådära sju-åtta stycken, men det kändes bra ändå) och sedan begav vi oss hemåt. Eller nej, först åt vi ju nattmat och fick gratis bullar på Statiol. Vi lyssnade på Säkert! hela vägen hem och min hjärna arbetade frebrilt med att fundera ut ifall jag skulle ha råd att gå och se Marit på lördagen också. Så var inte fallet, tyvärr.

"Och min sista låt .. jaa, nu är det ju såhär att 50 Cent måste sjunga om vapen. Och jag måste sjunga om syskonkärlek och soldater."

Let's go steal some fancy cars.

Dagen har varit rätt medioker. Dock en fin förmiddag med hamburgare och påskmust i solen med fina klasskamrater (bland annat Bella, som är människan som inte är jag på bilden).

Imorgon ska jag vara hemma från skolan. Jag ska äta färsk fettucini i solen, dricka saft och läsa böcker, mysa med hundvalparna, ta en promenad och ladda upp för kvällen. Imorgon ska bli en fin dag. Det hoppas jag på, i alla fall.

Vad jag är lycklig hela långa veckan ut ..

Idag är jag glad. Lite less, men mest glad. Kanske det beror på att jag precis ätit en himla god middag? Eller för att jag idag fick ett hemskt fint brev av en av de sötaste pojkarna jag vet? Möjligtvis för att jag fick bra betyg på min bokrecension? Eller så är det för att jag har en pepsi max i frysen? Mest troligt är det för att jag ska se Marit Bergman om två dagar. Ja, idag är jag glad. Lite less, men mest glad.

No, there is an elephant in the way.

Idag skickade min vän Johanna en länk till mig. Det visade sig vara något som förgyllt hela min kväll. Funny exams, det vill säga folk som skrivit lustiga saker på prov och vissa har fått kommentarer av läraren. Kan tyckas tråkigt, men som jag skrattat! Svaret på fråga tre på den översta bilden är något av det klockrenaste jag varit med om. När utspelade sig andra världskriget? -"From page 26 to page 43". Åh. Vill ni titta på fler så hittar ni länken här.

I dress up for you, only for you.

Imorgon, eller rättare sagt idag, ska jag inhandla denna underbara klänning. Jag blir glad av den , och man ska ju göra saker som gör en glad, så det är det väl inte mer än rätt att jag köper den? Så får det bli. Wiho!

Friday and Saturday, let it be forever.

I fredags var jag på vin-kalas, fast jag drack pepsi max istället. Ronja fyllde nitton och vi dansade till klockan blev ett och då for vi och åt mat. Ronja bjöd på hiskeligt god tårta (och jag som knappt gillar tårta egentligen) och på bilden ser ni hur exalterad jag är över denna fina skapelse.

Igår var jag på Sandras stuga och var norrländsk. Åt souvas, körde & åkte skoter samt åt torkat renkött. Sedan höll vi på att dö av en fallande flaggstång innan vi begav oss hem för att se nya Prison Break (efter över tre månaders väntan, wiho). Blev bjuden på middag hos Malin och spenderade min lördagkväll där med hemmagjord chokladsås och Eurotrip.

16/4

Och så den där jäkla klumpen i magen igen ..
Nu ska jag hälsa på min morfar på intensiven. Sedan ska jag äta alldeles för mycket chips trots att det är torsdag, för det får man göra när man är ledsen.

Konrads Kalasklister och Pisse-Nisse.

Under gårdagskvällen var det dags för grillpremiär med fina töser. Kött, potatisgratäng och hederlig pepsi max. Sedan spenderade vi onsdagskvällen så som alla onsdagskvällar borde spenderas; Med efterrätt framför Pippi Långstrump.

Nu ska jag sätta mig på verandan och äta en smörgås-frukost och dricka saft ur min nya too-cool-to-be-true-tillbringare. Det är inget märke, tillbringaren är bara too cool to be true.

London, tisdag.

Dagen för hemfärd kom. Rum nr 14 dansade en sista gång till "Can't touch this" innan vi låste dörren till vårt temporära hem. Efter att ha inhandlat mini-oreos (oj, märker nu hur ofta jag köper saker med ordet 'mini' före) på Heathrow var det dags för en flygtur som hade kunnat bli våran sista. Vi sögs in i en jumbo-jet's vindvirvlar och höll på att krasha och dö. Okej, inte riktigt så, men nästan! Det med vindvirvlarna var sant, men vi kanske inte höll på att krasha direkt .. Jag blev då rädd och en tår rann ned för min kind, men jag var nöjd att jag hade min favoritkjol på mig. Ifall jag skulle dö ville jag ju i alla fall dö fin, tänkte jag.

Efter mycket om och men och några timmar på arlanda och lite tid i en bil var vi hemma. Ett hopplöst ostädat rum välkomnade mig och i protest till att vara hemma vägrade jag packa upp väskan på några dagar. Nu är den dock uppackad och jag har accepterat att var hemma i en stad där bussen inte går på söndagar. Fast jag saknar London, det gör jag.

London, måndag.

Måndagen kom och det innebar våran sista hela dag i London. Tydligen hade jag bestämt mig för att knappt fota något denna dag, men så kan det gå. Vi åkte ut till Thames Valley där en tjej vid namn Evelina berättade om sin utbildning innan vi fick besöka universitet. Vi fick tid under dagen för shopping och mat, och vi råkade prioteria shoppingen så pass högt att vi fick äta en smörgås gående på väg tillbaka till universitetet. Men vad spelar det för roll egentligen, när vi varit klipska nog att köpa mini-munkar och färska jordgubbar till efterrätt!

Vi åkte hem och lyssnade på en utrikeskorrespondent. Han hade en gång intervjuat Paul McCartney, så i smyg när han inte märkte något petade jag på hans kavaj. Bara för sakens skull. Jag har tagit på en kavaj vars ägare har intervjuat Paul McCartney. Stort! På kvällen var det dags för 'den sista måltiden' (fast det var inte riktigt lika dramatiskt som det låter). Det åts currykyckling (som mest smakade bullar, konstigt nog) på en indisk restaurang innan skrattanfallen började komma allt för tätt för att det skulle vara hälsosamt! Vi köpte med oss vin och diverse drycker till hotellet som en fin avslutning på resan. Vissa somnade och jag och min nyfunna vän fröken Bergman låg och pratade om allt och inget tills klockan blev alldeles för mycket. När vi sagt godnatt låg jag och försökte hålla mig vaken en liten extra stund, bara för att morgondagen inte skulle komma så fort. Men den kom, tyvärr.

Krims eller krams eller vadå?

Igår var jag och Jessica och strosade omkring i andrahands-affärer. På röda korset lyckades jag hitta denna hemskt praktiska mini-häftapparat. Den är alldeles förfärligt händig och ryms i de allra minsta av handväskor. Tänk när någon säger "åh, jag skulle behöva en häftapparat, det är ingen som råkar ha en?" med ironisk röst, och då säger du "jo, vänta bara" och dyker ner i väskan och plockar upp denna lilla charmanta sak. Ja, oh så bra. Nu ska jag bara köpa häftstift och hitta något att häfta, sedan ska den användas flitigt. Folk brukar påstå att jag köper ovettiga saker på second hand, men tji fick ni ..

London, söndag.

Söndagen kom och vi bestämde att det skulle vara en lugn dag. Vi tog tunnelbanan för att titta på Big Ben, men vi såg den på långt håll och kände att de räckte (kulturella vi är, jag vet). Vi gick istället genom en park för att slutligen komma till Buckingham Palace. Jag som ville träffa en vakt, men de var hemskt långt borta. Vi blundade, önskade saker och kastade mynt i vattnet innan vi begav oss till Platform 9 3/4 (Harry Potter).

Vi köpte med oss lunch och satte oss i Hyde Park. Sedan gick vi förbi Speaker's Corner och lyssnade när människor höll tal och predikade för alla som ville lyssna. Vi åkte hem, böt om och gick ut för att äta. Kyckling och spenatpasta blev min middag och denna kväll blev det varken vin eller dans utan hederligt hotellrumshäng, för att sedan somna någongång inpå småtimmarna.

Violet and the blue blue sky.

Idag har jag och Jessica inhandlat glass (violglass för min del, mums) och suttit i hamnen och pratat. Kallt, blåsigt och alldeles underbart. Bilden på mig är stulen från Jessica. Tack för en fin dag!

You and me and only us.

Vi spatserade långsamt längs kullerstensgator under en gul augustihimmel och drog in den ljumna sensommarluften i lungorna. Vi kom till stranden och du kastade en sten i vattnet och vi räknade ringarna. Vi satte oss ner och lät de få nätta grenarna kittla våra shortsklädda ben. Du räckte mig en hörlur och i synk lutade vi oss bakåt och lät sanden leta sig in i våra hår. Du tryckte på play och våra tidigare högljudda röster tonades snabbt ut. ”Let today be forever, and let us keep the love we have, because somtimes this is all I need ..” sjöng en man med mörk men träffsäker röst. Fumliga fingrar mötte en nervös handflata och vi tittade upp i en gul augustihimmel. Det behövdes inga övriga ord, det var ju precis så det kändes.