Don't you know, that I love you still .. ?

Min fina van och trastockskompanjon fyller idag 19 ar! Hade nastan kunnat gora vad som helst for att fa spendera denna dag hemma med hakan, vin och sedan dans pa 1906. Men nu ar jag har och du ar dar hemma. Jag alskar dig och hoppas att du kommer att fa det jattefint i Tyskland!

Det gör så ont att något så nära kan vara så långt bort ..

Igår hade jag avskedsfest. Det var det finaste och sorgligaste jag varit med om på länge. Jag insåg igår (även om jag såklart visste det redan innan) att jag har de finaste vänner man kan tänka sig. Avskedspresenter i form av A4-sidiga dikter, rebusar, fotoalbum, hemmagjorda skivor med låtar "för bra och dåliga dagar", fotoramar med bilder och det faktum att Agnes sytt en kjol åt mig i mina favoritfärger .. (Dessutom har jag en innestående avskedspresent i form av en tröja med Michael Scofield på. Oh vad jag längtar tills jag får den!)

Att lägga fram en bok där folk fick skriva hälsningar var en himla bra idé och jag gråtar lite när jag läser igenom alla kommentarer. Tack för världens finaste kväll och tack för att ni är så underbara allihopa. Bilder och filmer finns, men det kommer i ett senare skede ..

Nu sitter jag på Arlanda och ska snart sova. Imorgon 9.20 bär det av mot New York. Åh!

Ibland vill jag bara pausa tiden.

Idag flyger det omrking sommarsnö överallt, solen skiner och jag och min vän Ida ska ligga ute och äta fika till lunch. Egentigen borde jag såklart packa, skriva ut flygbiljetter och köpa presenter till värdfamiljen, men just nu förnekar jag allt sådant. Ida, sommarsnö, sol och fika får bli min dag. Vi hörs!

Bild stulen från google.

Hjärta.

Idag var jag på åttioårskalas för min mormor och morfar. Då råkade jag få kanske världens finaste grej av min moster. En parfymflaska med 'pump'. Som jag velat ha en sådan! Vit med fina blommor på. Nu är den min så jag ska precis in till stan och köpa någon god parfym att fylla på den med. Åh, materiell lycka går inte att klaga på, den är underbar.

Matruschka.

Hemma! Efter att ha väntat på bussen i två timmar, haft rullstolsrace på busstationen och absolut inte ätit något som kan kallas middag satt vi till slut på bussen och läste böcker, lyssnade på musik och såg solen gå ner. Jag saknar redan mina arbetskamrater, men aldrig någonsin har min säng givit mig så här mycket njutning.

Annars så fyndade jag ett par nya örhängen idag på Noliamässan. De ser ut som söta små ryska dockor och är nog nästan de finaste örhängena jag äger tror jag. Dessa ska få dricka varm choklad med mig på Starbucks i New York någon gång i vinter.

"I think we're just gonna to have to be secretly in love with each other and leave it at that."

Jag såg precis klart The Royal Tenenbaums. Lite knäpp film. Fin fin fin, men knäpp. Youtube-klippet längst ner är en av mina favoritscener från filmen. Varför vet jag inte riktigt. Men den är blå, välgjord och fin.

♥

Just nu sitter jag hemma i Piteå för att redan imorgon (idag) åka tillbaka till Umeå.

Och vet ni? Idag träffade jag UnderbaraClara. Hon var fin med rutig kjol och färgade ögonfransar. Mitt veka tonårshjärta hoppade över några slag och mina vanligtvis stabila ben kändes veka och spagetti-aktiga. Som informationsvärdinna förklarade jag med osäker röst vägen till trädgårdsavdelningen innan jag började prata om saker jag inte trodde att jag skulle säga. Hjärnan hann inte med (det blir så då hjärtat inte slår. inget syre till hjärnan då inte) och jag kände mig som en tolvåring. Men hon var fin och jag är glad, och det är väl ändå det viktigaste. Bilden är hemskt stulen från Claras blogg.

I'll give you mine and you'll give me yours ..

Denna kväll gjorde jag, Sanna och Sandra något oerhört roligt. Vi hade klädbyte. Rensade ut allt det vi inte ville ha kvar och möttes hos Sanna och så fick man plocka det man ville ha från varandra. Jag kom hem med ett par converse, en mysig kofta, ett par jeans (!), ett fint linne och så några klänningar. Och allt detta utan att spendera en enda krona. Hurra för vänner och klädbyten!

I don’t want to be anything other than me.

Gavin DeGraw
Asbury Park, New Jersey
29/8 2009

Det känns lite som ett brott ifall jag inte skulle gå. Det skulle ju vara så himla fint. Om jag ändå kände någon där som ville gå och se honom med mig. Men det löser sig, det måste det göra.

I just wanna give it all to you
I wanna share this with you
Make you mine and mine will be all yours
Whatever you want and more
What I’m anticipating
Everything else would be overrated
Baby it’s for you it’s all for you

"Jag tror att det är såhär livet ska vara" - Jenny, 15 år.

Idag öppnade jag en låda jag inte öppnat på fyra år. Jag är så sentimental nu att jag inte riktigt vet vad jag ska skriva. Allt fanns i denna låda. Brev från folk jag nu knappt känner, gamla dikter jag skrivit och pärlade armband. Det som fångade min uppmärksamhet mest var nog min minneslåda samt min Malta-dagbok.

Minneslådan är en liten låda prydd med snäckskal som jag började fylla med saker för väldigt många år sedan. Saker som jag trodde att jag på något sätt skulle vilja ha kvar. Där finns farfars gamla klocka, min döda famors örhängen, guldmedaljer från cuper, snäckor från andra länder, mynt, suddgummin och bokmärken med fina citat på. En autograf från Grynet finns där i. Biobiljetten från när jag såg Sandor slash Ida. Åh.

Maltadagboken (när jag var femton år åkte jag och Sandra till Malta för att gå språkskola i tre veckor under sommarlovet) innehöll allt från vilka killar från olika nationaliteter jag hade hånglat med till e-mailadresser till mina klasskamrater och en noggrann beskrivning av dagen. Dag nummer femton skrev jag såhär :

"Idag var vi på Beach Party. Jag var jättesjuk och frös men det gjorde faktiskt inget för att Johan såg det och lånade ut sin tröja åt mig. Den var mjuk och luktade gott, precis som han."

Jag hade en oerhörd crush på våran ledare Johan som råkade vara nio år äldre och det finaste som fanns.

Nu ska jag packa ihop sakerna, stoppa ner dom i lådan och vara glad att jag inte är pedantisk och slänger saker jag inte behöver. Detta behövde jag, just ikväll.

I might as well give in ..

Bilden må vara äcklig men det är ändå Moto Boy. Puss

Trästock, lördag.

Sisådära en vecka senare ..

Från att jag vaknade på fredagen tills någonstans vid två på natten var jag så sjukt lycklig. Kan möjligtvis ha varit en av de bästa dagarna i mitt än så länge nittonåriga liv. Var tveksam till att lägga upp filmen då den inte ens visar 10% av känslorna som fanns just då. Den visar inte när Moto Boy lånade mitt läppstift, när han sa att jag och Agnes sjöng fint, när vi kramades. Den visar inte när vi träffade Florence Valentin, när vi kramades med poliser och när vi drack vin på pizzerian. Men den är allt jag har att visa, så vi lägger upp den ändå.

Om ni undrar vem det är som ger bort strumpor på stan så var det en man som fyllt 30 och fått i uppdrag att byta nya intersportsockar mot våra gamla. Praktist med nya sockar! Jag och Agnes hade dom uppdragna så högt det gick och det uppskattades minsann. Jag saknar trästock och Umeåflickorna och vinboxar och trasiga tält. Men nu är Piteå Dansar och Ler igång och ikväll ska vi se Veronica Maggio. Ibland är livet fint.

Men vi hör ihop, och inget kan ändra på det.

Vet ni? I Stockholm köpte jag en jättefin anteckningsbok (de charmanta webcamerabilderna gör den inte rätta på långa vägar). Jag glömde fota insidan av pärmen som är helt förtjusande och ser ut som en mörklila spetsduk. Sidorna är helt blanka och dessa ska jag fylla med fina citat skrivna med en sjuårig pojkes handstil. Jag ska skriva om New Yorks caféer och mysiga vinkvällar och barnens söta uttalanden. Jag ska klistra in flygbiljettet, konsertbiljetter, kvitton och foton. Det ska bli min dagbok i USA, ser ni. Denna bok ska jag spara och hitta i någon dammig låda när jag närmar mig sjuttio och sitta i timtal och tvinga mina barnbarn att lyssna på varje sekund och varje minne av min tid som Au Pair.

♥

Åh, tusan också att man bor i Piteå. Jag vill ju också hångla i Malmö ..

Trästock, fredag.

I fredags begav vi oss till trästocksfestivalen. Kvällen bestod mest av vindrickande, miss li-tittande, sång och dans. Vårat tält föll ihop och gick sönder så natten spenderades i en bil. Filmade hemst lite, så det här är allt jag fått ihop av fredagen.

Du ser trött ut i ögonen, sa han. Jo, men sova kan vi göra imorgon, sa jag.

Räknade precis ut att under de senaste sextiofyra (!) timmarna har jag sovit ganska exakt fyra timmar. Nu ska jag försöka få några timmars sömn innan det bär av för att festivala och dricka vin natten lång. Torsdagens kväll och halva natt spenderades hos Julia med vin och god vegetarisk mat. Bilder kanske kommer framöver, men som det ser ut just nu, mest troligt aldrig. Jag har inte riktigt tid. Men kan ju visa er vilken förtjusande rosett Julia sytt till mig. Imorgon ska den få följa med på äventyr och fina konserter!

Femtonde juli tvåtusennio.

Besöket hos Julia var vansinnit trevligt. Klockan är strax före åtta på morgonen och jag anlände nyss hem, det säger väl allt. Vi såg småstjärnorna (!), pratade i timmar om allt och inget för att sedan vid fyra börja se vänner. Vi började lite halvnyttigt med jordgubbar och körsbär innan vi råkade äta två miljoner skorpor och popcorn ur en fin prickig skål. Jag råkade göra cola-ringar på bordet och jag tog även med mig kameran, för en gångs skull. Den svartvita bilden är dock stulen från Julia.

Och ja, om två timmar ska jag börja jobba så snart ska jag börja göra i ordning lunchlåda, men innan det blir det lite läsning. Detta kommer bli en lång lång dag (jag saknar redan det arbetslösa livet). Men det gör ingenting för snart är det torsdag och då har vi stora planer.

Vissa saker måste man bara ha.

Slipsservetter. Så himla finurligt. Har äntligen funnit dem. Måste, måste, måste beställa när jag kommer hem och har tillgång till mitt bankomatkort igen. Slipsservetter. Ja, så himla finurligt.

Not like any other sunday afternoon.

Jo vet ni vad? Igår var jag och fikade med finaste Annika Marklund. Hon råkar vara min favoritkrönikör och även dotter till Liza Marklund (fyndade en bok av den sistnämda häromdagen). Vi hann diskutera hundar som låter som gamla män som har sex, bloggar, överanvändning av versaler i arga mail, amy diamond, yngre pojkar och hur vida man känner sig som en häst eller ej när man har på sig smycken. Annika lärde mig även hur man spenderar 1200 kronor på apoteket. Det kan vara bra att veta! Denna oerhört charmanta bild är lånad från fröken Marklund. Tack för en himla fin fika, Annika.

A cloud shaped like a bunny ..

Inatt har vi ätit pasta på balkongen med sällskap av levande ljus. Vi har lyssnat på bra musik och citerat vänner mest hela tiden. Nu sover Linda och jag ska snart falla i sömn jag med, tänkte jag. Först vill jag bara visa er något av det sötaste jag sett på senare dar. Ett kanin-diskställ. Inte nu för att jag diskar särskilt ofta, men ni förstår. Den kommer härifrån och kostar tre hundralappar minus fem kronor. Känner ni er generösa så mottages denna gåva med öppna armar.