I don’t want to be anything other than me.

Gavin DeGraw
Asbury Park, New Jersey
29/8 2009

Det känns lite som ett brott ifall jag inte skulle gå. Det skulle ju vara så himla fint. Om jag ändå kände någon där som ville gå och se honom med mig. Men det löser sig, det måste det göra.

I just wanna give it all to you
I wanna share this with you
Make you mine and mine will be all yours
Whatever you want and more
What I’m anticipating
Everything else would be overrated
Baby it’s for you it’s all for you

För det finns ingen annan min vän.

Ikväll har jag och Linda mest suttit på balkongen, ätit IKEA-godis till middag och sjungit med till denna låt.

Then I should die beside you.

Dessa två låtar lyssnar jag på mest hela tiden just nu. Beat Heart är så fin att jag börjar gråta nästan varje gång jag hör den även om jag är glad. Lyssna! (Inte sen, nu)

"No, just paying attention."

När man inte kan sova kan man till exempel sitta och titta på klipp på youtube. Jag har ju då råkat få en crush på Patrick Jane i The Mentalist men nu har jag dock sett alla avsnitt som finns så då kan man titta på youtube istället. Här har ni trettiotre sekunder med, enligt mig, världens charmigaste karl just nu.

Men kärlek kom ivägen.

Håkan Hellström tolkar Joni Mitchell. Det kan nog inte bli finare, tror jag.

Minns ni?

Vännermaraton, diverse ätbara godsaker och hetsiga diskussioner gällande 90'talsserier har kvällen bestått av. Jag, Bella, Amanda och Sanna kom fram till att 90'talsserien med högst kvalitét måste ju ändå ha varit Sunset Beach. Juvelförbannelser, elaka tvillingbröder, barnarov, stulen sperma och minnesförluster är ju bara några av de saker som gör serien så otroligt mer än alla andra. Till saken hör bara att denna serie inte går att återfinna någonstans. Vi vill se Sunset Beach och vi vill göra det nu. Vad ska vi ta oss till? Vart kan vi få tag på det? Jag menar, kolla bara på introt här nedan så ser ni ju hur hög kvalitét denna serie höll. Övergångarna är fantastiska och de mystiska minerna helt obetalbara. Prison Break, släng dig i väggen. Ljuva, ljuva 90'tal..

Filmtips för regniga sommardagar (och en snöig dag i november).

Jag vet att det är en himla massa youtube-klipp på bloggen just nu och väldigt mycket film, men jag har suttit och sett trailers för filmer och kände bara att jag var tvungen att visa er några. (Även om blogspot inte sammarbetar och beskär en del av youtube-rutan. Hoppas att det går att se ändå). Dessa är de nya filmer jag längtar efter att se :

1. My Sister's Keeper. Jag gråter redan i trailern och denna måste måste måste vara bra.
2. Veronika Decides To Die. Baserad på en av mina absoluta favoritböcker skriven av en av mina favoritförfattare, Paolo Coelho. Måste säga att valet av 'Veronika' inte var det jag tänkte mig, men vi får väl se hur det blir. Den kommer dock först i November. Blir smått galen av längtan.
3. Is Anybody There? Se bara trailern så förstår ni varför jag vill se denna. Verkar vara fint rakt igenom.
4. 500 Days Of Summer. Att trailern börjar med The Smiths låt There is a light that never goes out säger väl det mesta.

1.

2.

3.

4.

It's been a long cold lonely winter.

Nuförtiden cyklar jag mest omkring i vårsolen och lyssnar på denna låten:

Harvey Milk: "Without hope, life's not worth living."

Jag har precis sett klart filmen Milk. Den handlar om Harvey Milk som blev den första öppet homosexuella mannen att väljas till ledamot i USA. Sean Penn (I am Sam) är med och söta Dustin Lance Black har gjort manuset. Ni minns väl hans underbart fina tacktal som han höll på Oscarsgalan? Filmen var lite seg till en början, och himla lång, men samtidigt alldeles underbar. En film som alla borde se. Alla.

Just because.

En av valparna brukar jag kalla för Charlie. Dels för att han ser ut som en Charlie, men mest är det nog för att jag ska kunna säga ”Charlie bit me” varje gång han nafsar mig i örsnibben eller biter mig i stortån. ”Aouch Charlie, aouuuch”. Ja, jag har länkat den förut, men känner att det är dags att göra det igen.

Jag vill köpa arton kilo karameller.

Åh, jag minns. Minns ni?

Charlie bit me - again.

Idag tittar jag mest på söta ungar på youtube. Minen på 0:23, när han inser att det faktiskt tar riktigt ont förgyller min dag. Finfint!