onsdag 17 juni 2009
No matter what anybody tells you, words and ideas can change the world.
Inatt slog jag på en film som tidsfördriv innan sömnen skulle komma. Det råkade vara en av de finaste filmerna jag någonsin sett. Dead Poets Society heter den och ser på bild inte mycket ut för världen. Men det är så fint. En bunt grabbar som smyger ut från internatskolan och spenderar nätterna i en grotta läsandes poesi, rökandes pipa och spelandes saxofon. En grabb som blir kär i en tös efter att ha sett henne en gång. En annan som alltid svarar oförskämt, dock ack så vettigt, på frågor. Och så han som älskar teater men bara inte vet om det än. Och sist men inte minst världens finaste lärare som gör att det skär i mitt hjärta att jag inte längre går skola. Carpe Diem är väl egentligen ledordet genom hela filmen och sista halvtimmen grät jag så mycket att jag knappt fick någon luft. Nu är kudden alldeles blöt och jag är för pigg för att sova. Snälla se denna film. Lova?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Jag känner mig gammal... (inte bara för att jag kliver upp kvart över fem på morgonen) Men filmen du just sett kom när jag var yngre och tänker att den känner väl alla till.
/K
jag har redan sett den två gånger, den är hemskt fin. och jag älskar scenen när han ber pojkarna riva ut de där sidorna i boken som beskriver 'hur poesi ska vara', helt underbart! <3
väääärldens bästa film(: nästan
K : Borde jag känna mig ung (eller bara korkad?) som inte ens har lagt mig vid kvart över fem på morgonen ? ;D Har läst om filmen länge men aldrig tagit mig tid att se den. Gillade du den?
Linda : Ja, den scenen är fin. Fast jag gillade nästan alla scener. Till exempel när dom ska gå och klappa i takt. Det är så roligt.
Facklitteratur : Det är så himla svårt att ranka filmer egentligen, men denna är i alla fall på toppen ..
"Meeks! Door! Close!"
Min klass åkte från lilla Åbyn heeela vägen till stora Piteå och det nybyggda Småstaden för att se den här filmen på bio när vi gick i sexan. Det var nästan en religiös upplevlese. Filmen berörde mig och är en film som jag alltid kommer att komma ihåg. Visserligen har jag sett den ett flertal gånger sedan dess men den är speciell. Dagen efter fick vi diskutera om pappan i filmen på engelskalektionen. Och vi hade en diskussion på rasten huruvida det heter att man blivit "REGLERAD" från skolan (vilket mina kompisar trodde) eller "RELEGERAD"... Aah... minnen :)
Oj, den filmen gjorde intryck, känner mig också gammal, för det känns som väldigt längesen jag såg den. Folkhögskolan om jag inte minns fel...även jag grät floder.
Sarah : Haha, tiden går fort. Tänk om man fick en religös upplevelse varje gång man gick på bio nu för tiden. Då hade ju även en dålig film varit värd 80 kronor ..
Sara : Se den igen !
Skicka en kommentar