Och vet ni vad? Nu har jag lov. Först lov och sedan en förhoppningsvis förtjusande praktik. Tre och en halv vecka innan det är dags för skola igen. Åh, så skönt!
lördag 28 februari 2009
Bokrea.
Om bara några få dagar får jag post. Hundratals sidor fyllda med svarta lånade ord. Sidor som doftar som bara nya böcker gör. Bland annat Allt är upplyst (bilden) av Jonathan Safran Foer. Senaste boken jag läste av den författaren är den bästa bok jag någonsin läst. Extremt högt och otroligt nära heter den och det är en sådan bok som kan få dig att börja gråta fast än du sitter på ett tåg som är fullt av människor.
Och vet ni vad? Nu har jag lov. Först lov och sedan en förhoppningsvis förtjusande praktik. Tre och en halv vecka innan det är dags för skola igen. Åh, så skönt!
Och vet ni vad? Nu har jag lov. Först lov och sedan en förhoppningsvis förtjusande praktik. Tre och en halv vecka innan det är dags för skola igen. Åh, så skönt!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det var en bra föreställning. Mest for jag dit för att Bob Dylan var med på affischen, och för att jag började fundera över att göra ett arbete i Historia om just protestmusik. Jag är glad att jag drog med mig Marcus, och det var synd att du låg hemma och var sjuk!
Vi har ju varit till Taizé som ligger i Frankrike förra året, och året innan det. Så det blir tredje i rad nu. Det är en liten by, med ett kloster som mittpunkt kan man väl säga. Vi far dit i en buss med Svenska kyrkans unga och under veckan vi är där brukar det vara omkring 5000 människor från olika länder där. Det är väldigt roligt, och även om det låter som ett hjärntvättar-läger är det inte så. Man går till klostrer för gudstjänster tre gånger per dag, och mer frid kan man inte känna än där. Även om man inte är kristen. Dessutom så bor det ungefär 100 munkar i den här byn, varav en är från Sverige. Dock så brukar det inte låta så roligt när man berättar om det, det är nog till för att upplevas tror jag.
Skicka en kommentar