Hösten. Vilket obehagligt ord. Eller är det verkligen det? Tidig höst är nog något av det mest förtjusande man kan vara med om. Alla färger, den mysiga lukten och att kunna vara inomhus utan ångest för att man missar de få soltimmar som Sverige väl bjuder på. Hade det inte varit för vetskapen om att vintern var på väg hade jag nog kunnat njuta av hösten, men som det är nu kan jag inte det. Vintern pågår i alldeles för många minuter, timmar, dagar, veckor, månader . .
Jag måste ut och resa i vinter, så enkelt är det. Bestämt!
Bilden har egentligen inget samband med texten, förutom just att den är tagen förra hösten. Elin är fotograf och jag fick agera modell. Så här ser jag ut förresten. Eller nej, råkade byta hårfärg vilket händer då och då. Nu är jag brunett. Vi får väl se om jag byter nu när hösten kommer . .
1 kommentar:
åh, hösten som är så fin. jag älskar färgerna, halsdukarna, höstkapporna, att sitta inne med en varm kopp te i händerna och kolla på film eller bara lyssna på regnet utanför.
Skicka en kommentar