torsdag 31 juli 2008

525 600 minutes


Hösten. Vilket obehagligt ord. Eller är det verkligen det? Tidig höst är nog något av det mest förtjusande man kan vara med om. Alla färger, den mysiga lukten och att kunna vara inomhus utan ångest för att man missar de få soltimmar som Sverige väl bjuder på. Hade det inte varit för vetskapen om att vintern var på väg hade jag nog kunnat njuta av hösten, men som det är nu kan jag inte det. Vintern pågår i alldeles för många minuter, timmar, dagar, veckor, månader . .
Jag måste ut och resa i vinter, så enkelt är det. Bestämt!


Bilden har egentligen inget samband med texten, förutom just att den är tagen förra hösten. Elin är fotograf och jag fick agera modell. Så här ser jag ut förresten. Eller nej, råkade byta hårfärg vilket händer då och då. Nu är jag brunett. Vi får väl se om jag byter nu när hösten kommer . .

The start of something new

Har länge funderat på att skaffa en sådan här finurlig sak då man kan skriva av sig, och låta folk följa med i sina tankar. Rätt praktiskt, beroende på hur mycket man delar med sig av. Tanken är att skriva om saker som berör mig, händer mig och vad jag tänker för stunden. Och tro det eller ej, men jag tänker en hel del.

Just nu räcker ett citat för att förmedla dagens känslor,
"Didn't we get two arms to be able to carrie the once who can't walk by themselves?"